Guldfisk

Jag har insett att jag har närminne som en guldfisk och psyke som en spaghetti. Insikter man nås av efter för mycket krök, för mycket rök och en aning för lite pök. Eller något åt det hållet.

Kom på en dikt häromdagen. Den löd någonstans åt det här hållet:

Du måste öka
Med att kröka
För vi behöver röka
För du är en sköka
Som behöver
Pöka

Användbart, mycket djupt talande poesi. Återfinns i Samlade dikter från psykosocialt störda homsepojkar volym 3.

Jag vetefan asså. Men krökat har jag gjort i helgen. Eller igår i alla fall. Vart en sväng till Uddevalla för att fira Malin som fyllde 20 häromdagen. Detta gjordes med bravur, då Securitas var på plats. INNAN jag var på festen, det är skillat. Jag och Elise dog till Götet senare med intentionen att dra ut, det slutade med 7/11 och hemresa istället. Men hey, det funkar också.

Schizofrena telefonsamtal på balkongen, vattenkrig i lägenheten och presentköp till Evelina med en sjuhelvetes bakfylla i kroppen sammanfattar resten tror jag.

And oh. Jag ska raka av mig håret.