tisdag 29 januari 2008

Askalas

Jävlar vad det inte är bra för mig att lyssna på Live To Tell under en ångestfylld tågresa till skolan. Icke bra icke bra.

Men det är en hyfsat världslig sak. Att Rihanna - Don't stop the music, Scissor Sisters - I don't feel like dancin' och Shania Twain - Man! I feel like a woman inte är bra för mig på något sätt, med tanke på mitt överväldigande partybehov; DET är en allvarlig sak. Jag brister snart. Och jag ska på Suspekt i helgen. Jävlar anamma vad jag ska på suspekt. Måste ju ta mitt ansvar som utskämt partydjur, och ta mitt rykte dit också.

Fan. Jag borde inte ha sån ångest för skolan när jag faktiskt bara har 3 deadlines den här veckan. Trodde det låg närmare 30, typ. Pust. Och FLÅS.

Pisk

måndag 28 januari 2008

Lurigt

Ja. Det är nåt som ligger och lurar i skogen. Det ligger en hund begraven någonstans. Det sitter en räv bakom örat. Det ligger en kalkon i rumpan.

Jaa. Snabbt mogen, snabbt rutten.

______

Receptionen på SATS, Odenplan

En man ~40 kommer in på SATS med en godispåse i handen. Han går fram till receptionen och pratar med en anställd man ~30.
Mannen: Hej, jag vill veta hur långt det är kvar på det här.
Mannen visar upp sitt medlemskort, samtidigt som han tuggar på godis.
Receptionisten: Det gick ut den 14 januari.
Mannen: Jaså, det har redan gått ut?
Receptionisten: Ja. Vill du förlänga det?
Mannen: Nej, för helvete… Tack ska du ha.
Mannen vänder om och går ut igen, medan han gräver i sin godispåse.

HAHA SÅ JAG!

episkopal.

fredag 25 januari 2008

A modest proposal

Ja. Istället för att läsa min textfitta i Engelska, "A modest proposal" (som för övrigt orsakar dyslexi, schizofreni och tandvärk in my brain) i går kväll, hakade jag upp mig på att Worms World Party inte ville funka på Daniels dator. Jävla skit-Vista. Lika bra att bara kasta skiten och installera XP igen. Å andra sidan är ju Vista helt sanslöst pretty, så man blir ju kluven. Vackert, eller funktionellt. Äääh.´

Jag tror att jag faktiskt tagit det här med att börja leva nyttigt på allvar. Jag åt till och med frukost imorse. *HALLELUJAH!* Att den dessutom bestod av grov scones, apelsinjuice och kaffe är ännu ett plus. Brukar annars sluta med en "frukost" bestående yalla eller högst en risifrutti.

Äh.

_____

Borde väl egentligen ta tag i mitt liv på allvar. Men hey! Jag är faktiskt i tid i skolan. FOR ONCE. Händer alltför sällan. Sen att jag ligger efter helt sjukt mycket i, ja, i stort sett allt, det är en annan femma. Det löser sig.
"Och så gör du en skriftlig reflektion istället, den behöver du inte lämna in förrän nästa vecka på fredag. Och så har vi ju uppgiften till lektionen nästa vecka, och så den nya uppgiften ni fick, eller nej just det, du var ju inte här då nej. Har du fått den nya uppgiften? Jamen vad bra! Då löser det sig ju jättebra!" Ja. Men det är still only geografin. Sen finns ju en hel del att göra i alla andra ämnen. Inklusive spanska-prov nästa vecka. Som.Jag.MÅSTE.Göra.För.Annars.Kommer.Jag.Få.Ett.Streck.Eller.Kanske.Iaf.Ett.IG. Om jag har tur.

Blä. A modest proposal var det.

"For preventing the chlidren of poor people in Ireland from being a burden to their parents or country, and for making them beneficial to the public."

Jees. Jag är helt SJUKT dålig på självdisciplin. Och Jessica kommer om 20 min, hon kanske kan banka vett i skallen på mig.

Pusshej

Kom på för övrigt att den här bloggen mest består av complaining och själv-predikningar om att ta tag i mig själv, istället för att göra skäl för sitt namn; FikusActivity.
Men om jag inte har så mycket fikus-aktiviteter för mig då?

Äh. Jag gjorde mig iordning i över en timme innan skolan idag. SÅ. Problem solved.

Pusspuss

onsdag 23 januari 2008

Vemod

Ja. Det är inte utan att jag också känner lite vemod. Det är ju en förändring, helt klart. Inte för att det kommer påverka mig som du trodde, men ändå. Alla samtalen vi haft om det om kvällarna, dem kommer jag sakna. Och det känns lite tomt. Du har liksom alltid varit, ja. Det du var. Fan.

Jaja. Jag tror i alla fall att det här kommer påverka OSS positivt. Och jävlar anamma om dem kommer och jävlas med dig, då fan ska dem få höra. Ja just det. Jag kommer INTE hålla käften.

_____

Sitter på café med Daniel och försöker hitta motivation till att plugga. Rättare sagt, jag försökte hitta motivation ända tills jag gav upp för fem minuter sen och gick in på konsumbloggen istället.

Jag jobbar i en butik som säljer köks- och inredningsprodukter och vill dela med mig av en härlig kund som jag fick äran att prata med härom dagen. En kvinna i trettioårsåldern som kommer till kassan med en tallrik:

- Har ni någon spegel?
- Nej tyvärr.
- Hmm… jaha… för jag vill se hur tallriken ser ut i spegeln.

Sedan gick hon runt i butiken med tallriken och letade efter reflekterande ytor.


Geografiredovisning imorgon. Eller snarare "rollspel". Yeah. Jag är utrikesminister från Etiopien. Har ingen koll på vad jag ska säga. Jag hoppas Jessica har det.

Pussåhoj. Jag hoppas allt löser sig till slut..

onsdag 9 januari 2008

Självdisciplin

När man sitter och precis ska börja med en fyra veckor försenad uppsats utan att veta ett skit om vad man ska skriva, två år spanska att ta igen och en engelska-bok att läsa ut ter sig studenten med ett komplett slutbetyg som en naiv önskan från min sida. And I couldn't help but wonder, som Carrie hade sagt, när i helvete ska jag lära mig vad självdisciplin är?

Kanske det handlar en hel del om att prioritera. Vad prioriterar jag egentligen i mitt liv? Ingen jävla aning faktiskt. Inte fan är det skolan i alla fall, oturligt nog, för min framtids skull är det inte det. Förr var jag pluggis, kunde börja gråta över ett poäng under max på ett prov i engelska. Livet kändes liksom meningslöst om det inte fanns en läxa att göra, ett prov att plugga på eller ett arbete att skriva. Vad hände sen? Helt plötsligt börjar man nästan grina över en utekväll som inte blir av, en fika som blir inställd eller bio med sin pojkvän som det inte finns tid för.

Jag kan inte svära på det, bara nästan, men en omvärdering av prioriteringar känns som det rätta svaret. Det känns som att det ligger till på samma sätt med skolan och socialt liv som med förhållanden och en lyckad karriär; det går inte att blanda. Det finns inget som kallas toppbetyg, ett underbart socialt liv och ett hjärta HELT fritt från ångest. För ångesten växer fram så fort det inte finns tid för en enda liten skitsak, och tyvärr händer det alltför ofta. Är det inte fikan, partykvällen eller shoppingrundan som blir inställd, är det sömnen som får ta stryk. Självklart klarar man sig utan sömn ett ganska bra tag, men inte för evigt. Till slut tar man stryk av sömnbristen. Då finns inte ens ork för det sociala, ännu mindre skolan.

Om man mot förmodan fått en stund till att plugga, sitter man där med själdisciplinen självlysande med sin frånvaro. Helt plötsligt får prioriteringen nya vidder. I det stället prioriterar man tydligen nödvändigheter som tjuvlyssnat, konsumbloggen och bilddagboken eller QX före pluggandet som skriker efter uppmärksamhet. Vips så har man halva jävla läsårets alla uppgifter i bagaget, ogjorda.

Prioriteringar, nej, självdisciplin, måste be någon lära mig mer om det. Måste finnas någon form av guru som lär folk applicera det i sina liv. Utan att det kostar skjortan av en.

Don't you sometimes, wish your heart was a heart of stone