Insåg att om jag skjuter mig i huvudet lär röran i lägenheten bara bli ännu värre så jag skiter i det. Att jag inte innehar ett vapen kan också vara ett problem. Men men. Har i alla fall jobbat 16-00:30 idag och det är alltid lika roligt att flippa över hårt på världsliga saker, som kartonger till exempel. Prova att sparka omkring kartonger i fem minuter och skrik som en häst gnäggar så ska ni se att livet blir så sjukt mycket enklare att leva. I övrigt gick dagen rätt bra. Fick cigg sen så jag överlevde förmiddagen. Och sen hade jag ju som sagt mina kartonger. Är nöjd.
Tystnaden gör mig snart helt dum i huvudet och jag har väl kanske inte förrän nu riktigt förstått innebörden av att känna sig sådan här. Vad normala människor skulle kalla kär vill säga. Jag vet inte riktigt om man kan säga att man är kär när tystnaden är så total (give me a break jag är bög jag får använda abba-referenser utan att skämmas) att man nästan hör ljudvågorna implodera. Tänker inte heller dra till med klyschan om att vara olyckligt kär. Inte min grej. Jag satsar på att kalla det ett manodepressivt tillstånd med inslag av ren förvirring. Punkt.
Kanske borde jag ha ångest över helt andra saker än Mr O:s totala frånvaro i min mobil, men det är väl så jag funkar, antar jag. Det är fascinerande vilken mix av känslor jag besitter just nu faktiskt. Borde fan finnas ett VM i skiten och det borde jag vinna nu.
Äh jag fixade i alla fall avloppet i duschen som varit lite igenproppat det senaste.
Saknar Jessica helt sjukt mycket också.
Nu sova. Pussgodnatt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar