Take my breath away

Drygt en månad kvar av skolan. Ångest?
Ja som fan.
Ändå har jag hela livet planerat framför mig. I alla fall fram till min 30-årsdag. Tror jag.

Kortsiktiga mål är tydligen bra har jag hört, kanske till och med bättre än långsiktiga. Därför känns det bra att skita i de långsiktiga just nu. Tror på kortsiktiga mål. Som att jag ska ta en kopp te och en cigg med Nina nu, är back på Orust. Kommer stanna här äända till på söndag. Eller måndag kanskevemvet.

Imorgon ska jag ta ett välbehövligt besök någonstans där jag borde varit för snart ett år sedan. Och träffa Jessica för första gången på vad som känns som en halv livstid. Det är underligt hur bra vi kommunicerar. Tänk om vi kunde använda den kommunikationen i andra sammanhang. Vad bra det hade blivit med så mycket då.

Nu verkar det som att Nina lämnar mig ensam med den där ciggen.
Lutar åt att det blir jag, teet (Indian Spice om någon ville veta. Det kändes viktigt att poängtera) och Veronica Maggio där ute i kvällen. Kan ju bli bra det med.

So long.