Midsommar

Ja jävlar vilken omskakande midsommar.
Var hemma hos mamma och här var det trevligt. Allt gick hur bra som helst tills mamma kommer med: "Just det! Daniel ringde förut och undrade om du jobbar idag. Jag sa att jag tycker att han är jättebra och frågade om det fanns en chans att det skulle bli ni igen." Eeeh, tänkte jag.

Ett mycket sentimentalt samtal med världens smärtsamt bästa kille följde, och varade i över en timme, och snart var jag inte alls lika glad i hatten som tidigare. Men X antal terapisamtal på toaletten, med mami som psykolog, senare gick resten av kvällen bra. Synd bara att att min familj börjar bli gammal och inte orkar parta in på småtimmarna. Kvällen avslutades dock med mycket trevligt pokerspelande (som jag storvann btw ^^) och samtal om Madonna och Charlotte Perrelli med fars vän Kalle.

_____

Vaknade imorse med ett huvud som inte alls ville vara kvar på denna jord. Och känslor jag inte ville känna, efter samtalet igår. Somnade om och vid tretiden kollade jag min QX och ramlade ihop på golvet (stolen är inte så jävla stabil). Hade fått ett mycket oväntat, speciellt oväntat efter gårdagens telefonsamtal, mail från Daniel. Sprang grinande (haha) ut och tog en cigg. Mötte en förvirrad, nyvaken och bakfull mor i trappan som undrade vad det var, och jag svarade med att peka upp och grymta fram "dator. titta. röka. måste."

Jaja. Hade det bara inte varit det där konstiga du sa häromdagen hade allt varit jävligt bra nu.

Men snälla låt oss inte göra samma misstag igen. Jag tror det är bra att du är borta några veckor.

This is a story of love and compassion
Only heroes can tell