Come on boy, I've been waiting for somebody to pick up my stroll.
Att man jobbar 45 timmar och får ut 2100 kronor är deprimerande nog. Att man dessutom måste få ut över 5000 för att kunna leva är än mer deprimerande.
Dessa jävla pengar.
Livet känns en aning at the downside just nu. Men det ljusnar väl så småningom. Man orkar ju bara inte tänka positivt. Jag borde bli bättre på det. In fact borde jag lära mig det. Har aldrig vetat hur man gör egentligen. Teach me? Anyone?
Dränker mitt depp med jobb, jobb och åter jobb. För att tjäna pengar jag inte ens kommer se skymten av. Yeah. Välkommen till vuxenlivet sa någon, men är det verkligen så? Att man får jobba sig död för att gå ett par hundra i plus, istället för minus några tusen?
Jaja. Substitut för ett substitut som även det är ett substitut. När tar dessa substitut slut egentligen...? Anatagligen adrig. Jag tror på att allt vi gör är substitut för något annat. Ett val ersätter något dåligt, istället för att man tar itu med det.
Future lovers hide love inside their eyes.
Pisk från Kärra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar