torsdag 2 februari 2012

You and I both

Lever livet med iza och Fredrik på Viktoria. Snart berså! Woop woop!


fredag 27 januari 2012

Me and you doing stuff that only Prince would sing about

Gött kött! Inhandlade pärlhalsband för femhundra spänn igår för att ha på mig på queer ikväll. Tänkte ha på mig det. Typ, bara det. Och så världens tightaste jeans. Finns ett problem bara. Jeansen är så tighta att till och med jag får love handles from hell. Får väl kanske ha nåt på mig iaf. Vi får se vi får see...
Nu blir det iaf kick ass lönefredag på jobbet med mysfrukost med Kajsa och Karin och sen fullt ös medvetslös.

Bajs på snoppen

Åh. Sprang förbi centralen igår och tog ett glas med Evelina igår. Galet längesen vi sågs.


onsdag 25 januari 2012

Can't read my, can't read my, no he can't read my poker face

Testade det här med naturlig skönhet men det var inget för mig. Inte alls. Så jag shoppade lite idag. Woho!


torsdag 19 januari 2012

Ett inlägg om Kajsa, the Yoda

Att pusha mig hårdare än någon annan gjort, har gjort mig till en person jag är stolt över. Och mycket av det är Kajsas förtjänst. Hon visade sig inte bara vara arbetsgivaren i nöden, utan även räddaren. Hon har funnits där när jag varit ett barn och velat ha uppmärksamhet och skoj, men framförallt har hon visat sig vara den bästa mentor man kan ha i livet. Jag tror att det är mycket beroende på henne som jag kommit över D and such. 


I vilket fall. Tack Kajsa, jag älskar dig och jag vet att du älskar mig ;) Och det är nästan som att Madonna tänkte på dig när hon skrev låten.



You push me to go the extra mile
You push me when it’s difficult to smile
You push me, a better version of myself
You push me, only you and no one else
You push me to see the other point of view
You push me when there’s nothing else to do
You push me when I think I know it all
You push me when I stumble and I fall


Keep on pushin’ like nobody


Every race I win, every mood I’m in
Everything I do, I owe it all to you
Every move I make, every step I take
Every thing I know, it’s all because you push me


You push me when I don’t appreciate
You push me not to lie and not to hate
You push me when I want it all to end
You push me when I really need a friend
You push me, all I wanna do is cry
You push me when it’s time for me to try
You push me when I do it for myself
You push me, only you and no one else

DAMN IT


Jag kollade precis på korten från min och älskade Mamis Barcelona-resa. JAG. MÅSTE. TILLBAKA.

Och jag tänker ta med mig Mami den här gången också. (Kan hända att jag åker med henne till flygplatsen och låter henne ta ett tidigare flyg hem än vad jag har tänkt, men det behöver ju inte hon veta i dagsläget, för hon läser ju ändå inte min blogg ;))

There's only so much you can learn in one place, the more that you wait, the more time that you waste

Sooooo. Har motstått återfallsreflexen för första gången i mitt liv. Hurray! Undrar vad min telefon försöker säga mig nu. Shuffle och jag är ju bästa vänner egentligen men det uppkommer situationer då jag undrar om inte vi borde gå i terapi... Typ som den där morgonen på jobbet då min telefon ville att jag skulle höra allt som hade med O att göra and such nights as today, när det inte spelar någon roll vilken Madonna-låt jag än spelar, låten efter är I love New York. Vill telefonen säga mig att jag borde åka till New York? Eller är det bara en metafor? Ja jag vet då fan inte. En sak är dock säker, och det är att jag inte vill åka till Jönköping.

Lyssnar just nu på slutet av Like it or not och gissar på att nästa låt som kommer i öronen på mig är I love New Yo.... NEJ FAN DET BLEV EN ANNAN! Kors i taket. Seriöst de tio senaste Madonna-låtar jag lyssnat på har följts av I love New York, men den här gången blev det Isaac istället. Det var ju en favoritlåt back in the days, sådär femtiofem år sedan när jag var 17...



Wrestle with your darkness
Angels call your name
Can you hear what they are saying?
Will you ever be the same?

Mmmmmm
Im ninalu im ninalu
Mmmmmm
Im ninalu Im ninalu

El-Hay
El- Hay Marumam Al Keruvim


Yeah. Back in the old days.

onsdag 18 januari 2012

Om jag är en alfaman i sängen men aldrig bråkar







Var hemma hos Lisen häromdagen och lekte som på den gamla goda tiden. Mycket roligt! 

Nu bär det strax av ner mot stan och en kaffe på Da Matteo med trevlig karl. Har bestämt mig för att dra en yngsta gräns på 25 år på män. Inget jävla barnpassande. Pallar punkt inte.

Jaja.