Qué?

"Grejen var att jag hade ju inte tänkt SOVA i busken. Men när jag reste mig upp började hela världen att snurra." Har hittat en soulmate (eller soulm8 som Malin gillar att kalla det, haha) i Caisa, Lisens kusin. =)

Kom hem inatt (imorse) någon gång efter en spännande natt på stan. Charlies Änglar en sväng för seriösa samtal med Iza om ett gång mycket intressanta mess i inkorgen. Blev inte klokare på vad jag skulle göra med mitt liv, och tanken var att dra till Parkan för att möta upp personen kopplad till messen men jag är inte 25 så jag kommer liksom inte in klockan tre en löne-lördag. Så... Ja sen la ju alla jävla kort av också. Eller alla banker. Kul. Gick inte att genomföra ett enda kortköp och varenda bankomat i stan låg nere. Kul.

Och för att göra en lång historia kort... Jag har hånglat. Och det gör mig nästan äckligt glad. Och ännu mer obsessed. Herregud. Hur ska det här sluta?

Jaja. Nu stängning på jobbet och sen SÖMN! Har ju fan inte sovit någonting den här veckan. Haha.

Puss

nu klämde Caisa ur sig: "AAH! Jag vet varför. De tvingade i mig Tequila, jag ska inte ricka Tequila." Nej min vän. Det ska ingen. Haha.

Angående min störda persona

Måste börja med ett Malin-citat: "Det är konstigt hur hår runt olika kroppsöppningar har olika status. Tänk om man haft mascara på håret runt röva?"

Underbart. Bara underbart.

Sen måste jag berätta om en sak som hände mig. Jag låg och sov. Sov. Så hände det att jag fick en dröm.

Nej jag måste sluta med Maria Montazami-referenserna. De tar över min vardag. Jag är fan hon.

I vilket JÄVLA fall som helst.

Drömde om min obsession inatt. Jag kommer ut ur diskrummet och där står han med en vän.
"Vad fan gör DU här?"
"Officersutbildningen kräver det."
"vad i helvete?" (för övrigt mitt mest använda uttryck nuförtiden. Säger kanske en hel del?)
"Anger management-träning och så. Vem är det som är typ. Ledare här nu?"
"ja det skulle väl vara *kommer inte ihåg vem det var men vi säger Balle för enkelhetens skull* Balle här."

Sen gick han omkring där. Hela dagen på jobbet.
I flera dagar.

Vad vill min sjuka hjärna säga mig? Till saken hör ju då att pojken i fråga inte har någonting med en jävla officersutbildning att göra. Än mindre på mitt jobb att göra.

VAD I HELVETE?

Jag behöver sluten psykiatrisk vård. Damn it.

En helt vanlig dag på Katjas Gata 135

Good Evening! Greetings from Gothenburgh. We have the voting results for Sweden ready and want to share them with the whole world because we're horny and like rabbits.

Great show tonight!

(Nej ovanstående har ingenting med följande blogginlägg att göra. Det är bara jag som är som jag är)

Jag och Elise fick ett flipp förut och fjortissminkade oss och sådär. Vi hade mycket roligt. Mycket, mycket, mycket roligt, in fact hade vi så roligt att vi höll på att baxna under tyngden av allt skratt.

En hel del Lärkträdsvägen 12(min gamla boning i Henån)-vibbar när vi satte på Günther ft. Samantha Fox - Touch Me. Herregud, det var tider det! =)

Hello boys! I DO know how to handle it by mouth.

Hello boobies! (Nejnej inga dubbla bh:ar här inte!)

Haha det här är ju bara tragiskt. Men åh så roligt.

Later on kände vi för att langa lite mer seriösa bilder och sådär. Så Lisen provade outfit för kommande fredags äventyr. (Hennes äventyr vill säga. Jag har inga planer. Fan) 

Asså förlåt men jag blir typ lycklig av den här bilden. Tycker den är helt underbar!

Och så lite helkropp. Love it!

Citat Malin: "Vart ska du lägga upp den där? Du får inte"

Oh yes I did. Ja jag är som jag är. 

Nu ska jag knaprs chillinötter som den gnagare jag är och sen sova och ha lite passionerat sex med Malin.

Puss.

Justify? My? Love`

Kollade nyss igenom mina bilder på QX.

HELVETE JAG SER UT SOM ATT DET ENDA JAG TÄNKER PÅ ÄR SEX.

Och det stämmer ju inte.

Hittade en gammal lapp. Skriven i dimman någon sommarnatt alldeles för längesedan. Ämnad för att hålla sambolivet utanför Elises sovrum.

För er som har dålig syn och inte ser vad det står (nej det har inget att göra med min fylle-handstil.)

Det står: "I would say...

DO NOT DISTURB!

(Jag byter lakan i bådas sängar imorgon!)

Puss"

Vad jag hade gjort i bådas sängar förtäljer inte historien.

I don't love you, but I love New York

Vad gör man när man inser att man inte har ett par rena kalsonger att ta på sig och man inte får torka sina handtvättade kalsonger i ugnen för att sambosarna tycker att det är äckligt att ens penis tekniskt sett hamnar bland maten då?

Man plockar fram hårtorken.


Have a nice day. I know  I will. In my nice non-sweaty underwear.

I Am Because We Are

Ettan visade nyss Madonnas dokumentär "I Am Because We Are" som spelades in i Malawi typ förra året.

Till en början kändes den som vilken överdramatiserad dokumentär om svältande barn i Afrika som helst. Med fotografier svischandes förbi i hisnande fart, visandes utmärglade mödrar med sina döda barn i armarna, ett gäng utsvultna ungdomar och hela den faderullan ni vet, började det kännas tråkigt. Enda budskapet i dessa oräkneliga filmer brukar vara att folk ska se lidandet, och skänka pengar till välgörenhetsorganisationer och ge dem mat. Brukar ju funka så bra. Började faktiskt (trots att jag lipade som en gris, jag menar. De där bilderna kan fan få vem som helst att grina) känna besvikelsen komma krypande. Var det inte mer än såhär?

En bra bit in insåg jag att jag dömde ut Mad lite tidigt. För en gångs skull dras problematik som ses som tabubelagd, i dessa sammanhang, upp. Jag menar frågor som rör varför det inte hjälper att pumpa resurser i ett svältande land. Saker som offermentalitet eller kulturkrockar. Eller varför inte en byhövding som är fett övertygad om att bästa sättet för en liten tjej som nyss begravt sitt barn attkomma över sorgen är att bli hårt påsatt tre gånger på en dag av en utomstående man, för att bli renad. "AIDS kom efter våra traditioner. AIDS är gästen"

Så varför inte knulla oskyddat ännu mer. Gärna då med bruden som begravde sin unge för att han fått AIDS. Av sin mor. Gör matten.

Nejmen tillbaka till ämnet. Det känns bra att Madonna vågar ta upp den här problematiken. Dels ovannämnda trevliga kulturinlägg, men också det här med offermentaliteten. En person i ett så hopplöst läge som folket i Malawi målar gärna hellre upp sig som offer utan möjligheter att göra ett skit åt sina liv, än att faktiskt försöka ta till sig den (lilla, om ens det. Fan måste börja skänka pengar tillvälgörenhet) hjälp som erbjuds och försöka skapa sig en framtid.

Ni kanske fattar vad jag menar. Eller så gör ni inte det. Är egentligen lite skitsamma.

Vad jag menar är att... Bra gjort Madonna! Jag kommer aldrig mer kunna gå förbi en insamlingsbössa utan att ha fetångest i en vecka (minst) om jag går förbi utan att lämna ett bidrag.

Eller varför inte dra till Afrika ett år?

Kommer ju fan aldrig börja plugga ändå. Lika bra att lära ungarna där nere allt jag kan.

Hah. Puss.

Ligga?

Svar Nej.

Darför:

Såhär tycker Elise om situationen.

Nu ska vi bleka hennes hår.