Ute och cyklar

Ja vad fan förväntar man sig om man ska börja skriva om skillnaderna mellan Marxism och Leninism klockan två på natten. Inte fan blir det sammanhängande. Inte fan blir det bra. Inte fan har jag den blekaste aning om vad som egentligen skiljer dem åt. Visst fan försöker jag desperat hålla fast vid att de är väldigt olika, eftersom hela min undersökning handlar om just skillnaderna mellan dem. Då är det ju fan inte bra om man två månader efter deadline upptcäker att så inte är fallet...

Jaja. Jobbet var fan askul idag. Stod i kassan första gången. Det var ett helvete. Men när jag och Isa, min alldeles underbara arbetsledare (som sagt upp sig=ledsen Peter), står med ryggen mot den alltmer tilltagande kön och helt lugnt, precis samtidigt, högt ger ifrån oss varsitt ångest-stön varpå båda samtidigt tillägger (jättehögt, så kunderna hör): "Jag vill verkligen inte leva längre. Det finns inga hamburgare. Det går åt helvete." Hur i helvete skall alla helvetesdagar klaras av lilla mig utan denna underbara, melankoliska sinnestämning (som för övrigt allt oftare resulterar i att alla går ut och tar en cigg istället för att jobba) som gör kaoset så mycket mer intressant. Nejfan. Palla riktigt seriösa arbetsledare. Dags att säga upp sig?

Bortsett från min kommunismen-panik, IKEApåTorpKöpcentrum-panik, jobbdepression och smutsigslampa-panik är jag en lycklig människa. Mycket lycklig faktiskt. Behöver nog egentligen inte ens förklara mer än att jag blir rent euforisk av att få meddelanden som: "Hoppas Spanskan gick bra älskling! Jag är så lycklig över att vi ger varandra en ny chans."

Baby you're all that I want
When you're lying here in my arms
I'm finding it hard to believe
We're in heaven.

Jaja. Ser fram emot enorma antal fikor på Condeco i sommar. Lär väl bli en del. He he he he.
Kontor under ground, det var som fan. mi hi hih hiii;)

Haha

Den här dagen började på ett helt undebart sätt. Raka motsatsen till gårdagen. Gud vad jag älskar livets nycker.

Är hemma en snabbis och hämtar spanskaböcker till lektionen. Vad som är disturbing är att lektionen börjar om 15 minuter, bussen går om elva. Jag har inte ens börjat leta efter böckerna än.

Fast jag har mina tankar någon annanstans idag.

Jaja. jobb senare idag. Ork på att åka hem från jobbet klockan åtta ikväll. Borde verkligen plugga geografi. Kukfan. Men jaja. Jag försvarar mig med att tankarna svävar bortåt Någon annan än geografiläraren. ;)

Jag trodde helt ärligt inte att vi skulle uppleva våran tvåårs-dag. Men nu vet jag.

Preppy is still dead though.

Puss

Dagen började med ett uppvaknande jag bävat för hela natten. En markering om att det kan vara början på den första dagen på snart två år jag vet att det är säkert att hans famn inte är dagens sista upplevelse. Ett uppvaknande till vad som betyder början på ett liv där hans säng inte längre är den där jag hör hemma. Det går inte att med ord beskriva känslan, så jag är inte förvånad om ingen förstår ett skit av vad jag menar. Det går bara att veta om man upplevt det.

Efter detta helvetes-uppvaknande ur min oroliga sömn, ringde Jessica och tyckte att vi skulle gå tillsammans till årets projektmässa i Agnebergshallen. Det tyckte jag också, och insåg strax att jag bara hade en timme på mig att get dressed for success. Varför man vill det är något oförklarligt fenomen ingen ännu kunnat ge en bra förklaring till. Varför get dressed for success när success är det sista man tror kommer uppnås under dagens gång..? Aningen förvirrad över mitt sinne började jag göra mig i ordning. Det var nog just förvirringen som gjorde att jag mötte Jessica 10 minuter försenad.

Efter sympatiprat på parkbänk på Kungstorget drog vi oss mot Agnebergshallen för att, i stort sett bara för att, beskåda Evelinas, Elise' och Malins sista bit av deras projektarbete. Gud jag är glad för er skull flickor =) Skitbra! Jag är mycket stolt över att känna tre så smarta, ambitiösa och framför allt underbara (inom kort) studenter ;)


Efter projektmässan tyckte jag att Jessicas förslag om att åka till Torp och kolla kläder, och undvika pluggande, lät som en strålande idé. Tänkte mig att om jag var en avgörande faktor i vad som skulle fylla Jessicas shoppingkassar, skulle mitt behov av terapi-shopping bli klart tillfredställt. Gud vad rätt jag hade! Två bodys (en vit-/svartrandig och en helvit), en supersöt blå/vit kjol och ett par superunderbara rosa pumps från DinSko. Och se så sött mitt sällskap var, dagen till ära, med de nya skorna på ;)





Såå. Nu väntar en låång natt med undersökning om hur IKEA på Torp Köpcentrum kommer påverka näringslivet i Uddevalla. Score. Jag har guldmedalj i att börja med arbeten i tid. Redovisning på torsdag. "Se till att ni har kontaktat alla personer ni skall intervjua minst två veckor innan deadline! Det är avgörande för hur er undersökning går."

Preppy Is Dead och Jag Älskar Mitt Liv får bli dagens mantran. So long

Dancing Queen

Ja jävlar. Minst sagt dancing queen. Eller snarare.
Nej en Tequila mindre hade varit bättre kanske. Men slampor är vi allihopa.

Kul att lite halvfull vandra till en busshållplats en söndagmorgon i Johanneberg. Ännu roligare att dessutom skrika högt i telefon om natten som varit, och samtidigt fråga 60-årig gubbe om vägen till närmsta hållplats mot stan.

Saker och ting blir ändå aldrig som det var tänkt. Ska skippa att tänka helt tror jag. Och bara bli bästis med Tequilan. Tequila kväver alla problem

Efter x antal timmar med bakfyllekäk+Jessica+MalinWirtanen på Torp örfilade insikten om att jag faktiskt är en liten slampa mig rätt hårt i ansiktet. Gud vilket patrask jag är.

Men jaja. No need for ångest. Han spelade ju fan gitarr. Och jag är inte så slampig som jag tycks tro om mig själv. Det är bara mina hjärnspöken som jävlas med mig. Men nu jävlas jag tamigfan tillbaka

What if i did?

What if i do want to get there again?

Ja man blir fan inte klarare i huvudet av att spendera sina pengar på alkohol.
Nu har jag försatt mig i en sits som är way too much déja vu. Eller det är väl snarare känslan, inte situationen i sig, som känns alldeles lagom bekant för att ge mig onda aningar.

Samtidigt ligger ju det stora och gnager, fast man försöker att skita i det. Det ordnar sig. Men det ordnar sig inte av ig självt. Det här håller inte. Mitt huvud lär spricka jävligt snart om jag inte bestämmer mig för en väg. Istället för att lägga ut små avfarter lite här och var, åt alla håll och kanter så att säga...

Åh fan vad jag hatar dig, du är för jävla rätt.

Det är paradoxalt att våren brukar komma med kärlek.
_____

If I should stay
I would only be in your way
So I'll go, but I know
I'll think of you every step of the way

And I will always love you
I will always love you

You, my darling you

Bittersweet memories
That is all I'm taking with me
So goodbye, please don't cry
We both know I'm not what you, you need

I hope life treats you kind,
And I hope you have all you've dreamed of
And I wish you joy and happiness
But above all this, I wish you love

I will always love you
I, I will always love you
Darling I love you
I'll always, I'll always love you

_____

If you want it

Come on boy, I've been waiting for somebody to pick up my stroll.

Att man jobbar 45 timmar och får ut 2100 kronor är deprimerande nog. Att man dessutom måste få ut över 5000 för att kunna leva är än mer deprimerande.
Dessa jävla pengar.

Livet känns en aning at the downside just nu. Men det ljusnar väl så småningom. Man orkar ju bara inte tänka positivt. Jag borde bli bättre på det. In fact borde jag lära mig det. Har aldrig vetat hur man gör egentligen. Teach me? Anyone?

Dränker mitt depp med jobb, jobb och åter jobb. För att tjäna pengar jag inte ens kommer se skymten av. Yeah. Välkommen till vuxenlivet sa någon, men är det verkligen så? Att man får jobba sig död för att gå ett par hundra i plus, istället för minus några tusen?

Jaja. Substitut för ett substitut som även det är ett substitut. När tar dessa substitut slut egentligen...? Anatagligen adrig. Jag tror på att allt vi gör är substitut för något annat. Ett val ersätter något dåligt, istället för att man tar itu med det.

Future lovers hide love inside their eyes.

Pisk från Kärra.